Belysning som brottsförebyggande åtgärd?

Det finns en utbredd uppfattning om att belysning kan motverka brottslighet. Det råder dock delade meningar om att förbättrad belysning faktiskt leder till färre brott. En australiensisk studie pekar på att inga bevis för detta kan påvisas och att man i brottsförebyggande arbete ej bör påstå att belysning kan förhindra brott.
Ändock finns det många exempel på denna typ av påstående i litteratur som handlar om brottsförebyggande arbete. Boverket har till exempel i sin skrift Brott, Bebyggelse & Planering listat belysning som ett mekaniskt stöldskydd tillsammans med lås och larm. Likaså anser Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) i flertalet skrifter och råd, bland annat ”Bebyggelseinriktade åtgärder mot brott och otrygghet”, att belysning är effektivt i arbetet mot brottslighet.

Det finns två teorier kring belysningens brottsförebyggande egenskaper:
1. Belysning kan leda till ökad övervakning av potentiella gärningsmän (dels genom att synligheten ökar, dels genom fler människor på gatorna), vilket antas kunna verka avskräckande.

2. Genom att förbättra belysningen synliggörs investeringar för de boende och verksamma i område vilket i sin tur leder till att de känner större stolthet över sitt närområde. Sammanhållningen och den informella, sociala kontrollen anses därmed öka i området, vilket skulle kunna ha brottsförebyggande effekter.

I den första teorin påstås att brottsligheten minskar, särskilt under dygnets mörka timmar, medan den andra teorin hävdar minskad brottslighet under såväl dag- som nattetid. Boverkets och BRÅ’s teorier verkar främst härröra från teori nr 1, att belysningen synliggör eventuella gärningsmän när belysningen nämns tillsammans med åtgärder som lås och bom.

I en metaanalys som genomfördes 2007 på uppdrag av Brottsförebyggande rådet sammanställde ett flertal tidigare studier från USA och Storbritannien där antalet brott som begåtts mättes efter förbättring av belysning och jämfördes med ett opåverkat referensområde. Metaanalysen tyder på att förbättrad belysning under vissa förutsättningar kan ha effekter enligt teori nummer två. Detta gällde främst områden med mycket folk som vistades nattetid samt områden som också var drabbade av hög brottslighet.

BRÅ’s studie motsäger inte att tesen” förbättrad belysning leder till mindre brott”. Frågetecken kan dock kvarstå kring belysningens ensamma betydelse. Övriga fysiska förbättringar kanske hade fått samma positiva resultat? Ändock tycker jag att en god belysning, precis som BRÅ anser, medför positiva associationer . Trots att bevisen för att brott kan förebyggas är få så tordes det räcka med de andra påvisade positiva effekterna för att kunna argumentera för belysningens betydelse för en utemiljö som upplevs som trygg och säker.